Hjärtan produktion

I dag har jag suttit i min verkstad och gjort några hjärtan. Alla hjärtan som jag gör är unika. De ser kanske väldigt lika ut men de är individuella och kanske ganska olika om man tittar närmare på dem.
Det här är nytillverkat och har en del att gå igenom innan det är klart, nu skall de ligga under plast och torka rätt så långsamt.

Vänskap kallar jag detta hjärta för, det är två hjärtan som finns nära varandra.

Today I sat in my workshop and made ​​a few hearts. All hearts that I do is unique. They may look very similar but they are individual and may be quite different if you look closely at them.
This is brand new and has a lot to go through before it is finished, now they shall be under the plastic and dry quite slowly.

Friendship is what I call the heart, there are two hearts that are near each other.

Jag fick en fråga för ett tag sedan om hur jag gör mina hjärtan, i stora drag så är det så här.
Från början så har jag gjutit några gipsformar som jag använder mig av. Två halvor blir ett hjärta. När de skall sammanfogas så måste de båda halvorna vara ungefär lika tjocka så de torkar jämnt, sedan är det mycket arbete med att foga dem samman så att inte skarven syns eller att de spricker.
När sedan hjärtat är en helhet så ritar jag ut det jag vill ha på hjärtat och så skrapar jag bort leran som är runt den bilden, på samma sätt som en träsnidare får karva i sitt trä gör jag det i lädertorr lera. Det är ett tidskrävande arbete. Att göra ett hjärta tar mer än en timme i den första delen av tillverkningsprocessen, sedan skall det brännas, slipas, glaseras. Ett hantverk, ett litet konstverk och ingen massproduktion.

Det här hjärtat har symboliken, sammanvävda/förenade. Jag tänker mig att kärleken har förenat dem.



I got a question a while ago about how I do my heart, largely, it's like this.
From the beginning, I poured some plaster molds that I use. Two halves become one heart. When they are joined so, then the two halves being about as thick as they dry evenly, then it is much work to merge them together so that no seam is visible or that they crack.
When the heart is full so I draw out what I want on the heart and so I scrape away the mud that is around the image, just as a wood carver will carve in the wood I do it in leather dry clay. It is a time consuming job. Making a heart takes more than an hour in the first part of the manufacturing process, then it must be burned, sanded, glazed. A craft, a little art and no mass production.

This heart is symbolic, interlinked / connected. I imagine that love has united them.


Idag, eller under ett tag nu så har det varit riktigt kallt här. Rhododendron bladen rullar ihop sig. De skyddar sig på det viset när det är riktigt kallt.

Today, and for a while now so it's been really cold here. Rhododendron leaves curl. They protect themselves in that way when it's really cold.





Ha det gott,

Tid att njuta

Erkänner, jag är ett trädgårdsfreak. Den tid som är nu, är bara helt underbar. Fast en tid med så mycket arbete, så mycket kamp mot ohyra på växter och helt enkelt en så fantastiskt vacker tid. För varje dag så händer det nya saker i trädgården.
Idag är det en grå, varm och regnig dag och det ger en möjlighet till vila. Tänkte visa en del av det som händer nu här hos mig.
Det har ju blivit rätt så få inlägg under en lång tid så därför är det bäst att smida medan järnet är varmt, det blir rätt många bilder.

Det är nu jag njuter som mest.
Börjar med en helhetsbild, den här vyn hade jag som månadsbild när jag fotade samma vy under ett år. Stigen leder upp i trädgården, vattenslangen ligger framme för här har det varit väldigt torrt länge nu.




Tittar man lite närmare så har den ljusblå strandirisen börjat slå ut.




Bakom irisen kommer mitt "hav" av gula dagliljor, de doftar underbart och jag älskar det gula fältet som svävar över det gröna.




Under äppleträdet blommar dessa söta stjärnor som jag inte vet namnet på, de står tillsammans med en liten såpnejlika.




Vilka skönheter det finns, innan den slog ut såg den ljusgrå ut men en stor vit iris blev det,




och tittar man inuti den så känns det magiskt. Tänk vilken vacker gata insekterna får ta sig fram på i jakten efter nektarn.




I mitt lilla växthus har det varit så varmt så en del växter var bara tvungna att lämna det. Utanför min verkstad har de fått en tillfällig plats.
På klängliljan som vilat sig under vintern så har den första blomman slagit ut. I år har det kommit upp två stänglar, så det lär bli vackert om plantan får må bra.




På trädgårdsmässan i Solna i våras så köpte jag en ny knöl, det var en mexikansk kalla enligt försäljaren. Många köper knölarna för de vackra bladens skull. Det fanns massor av olika knölar och jag tänkte att det kanske är en som liknar min conjaksknölkalla. Tre lökar blev det och två gavs bort till döttrarna. Lökarna skulle ligga på ett fat eller i en skål i fönstret, inget vatten alls skulle den ha. Ganska snabbt kom det upp en stängel som såg väldigt läcker ut.
Efter några veckor såg den ut så här.



En morgon ringde min ena dotter till mig och undrade om blomman slagit ut. Det hade hennes. På morgonen hade barnbarnet undrat vad det var som luktade, det var en hemsk doft i huset. Genast kom dottern att tänka på blomman och givetvis så var det den som slagit ut. Den fick flytta utomhus och huset fick vädras med tvärdrag för att få bort den äckliga doften.
Efter den informationen så ringde jag till min andra dotter och varnade henne. Min hamnade i växthuset som då fortfarande var kallt. Där stod den och slog ut och så här var resultatet.



När blomman vissnat ner planterar man löken i jord och väntar på bladen. En ny stjälk kommer upp med blad. Nu håller den på att slå ut, stammen med sina prickar ser likadan ut som den andra kallan men bladet blir helt annorlunda.




I början av trädgårdssäsongen så trodde jag nog att min rhododendronbacke aldrig kommer att bli så fin som jag skulle önska. Växterna såg sjuka ut. Jag plockade bort alla bruna blad och hoppades. Skulle det vara ett virusangrepp på buskarna så vet jag inte om jag skulle kämpa för dem. Men resultatet har varit jättefint. En rotblötare är införskaffad och den tror jag växterna mår riktigt bra av, att emellanåt få sig en rotblöta är nog bra, den ser ut att ge effekt på dem. I olika omgångar kommer de olika sorterna, tänk om blomningen ändå kunde vara under en längre period, jag är omättlig på att se dem. Det här är en del av backen.



För många år sedan, sex år kanske, så köpte jag en liten planta för 25 kr på Netto, i år är det första gången som jag fick se resultatet och jag blev väldigt glad. Så underbart rosa. Knopparna är så mörka mot det utslagna resultatet.






Rödfibblan breder gärna ut sig om den får. Visst är den fin med sina kontraster i färgerna.




Hoppas ni får en underbar trädgårdssäsong. På återseende.




Ha det gott,