Att ta vara på tillfället

Nyligen så var vi och firade min svärmor som fyllde 90 år. Många var samlade och många ville säga några ord till henne. Talen innehöll minnen av händelser där hon varit inblandad och vad hon betytt för andra. Givetvis kan det vara svårt att ta till sig allt fint som sägs men det är en helt annan historia.
Det blev också ett trevligt tillfälle för oss släktingar att träffas, det sker inte allt för ofta.

I ett samtal med en släkting så konstaterade vi "tänk vad mycket fint som sägs och tänk att få höra det medan man lever, ofta så blir det vid begravningar som alla fina tal kommer ", och vi var glada över detta tillfälle.

Apropå klyschor som jag pratade om i det förra inlägget. Ord om hur mycket någon betyder eller uppskattande kommentarer kan ju av en del upplevas som fjäsk,
eller om man bara vill ge bort något likaså.

Ett exempel, jag är ju en växtälskande människa och har väldigt mycket krukväxter,
ofta har jag delat ut skott av växter åt höger och vänster när jag planterat om eller tuktat en växt. Faktiskt så har jag fått en kommentar en gång, "vad är du nu ute efter".
Visst är det synd och tråkigt att folk kan uppleva en vänlig gest så.

Ändå så tror jag att det är viktigt att göra det som känns rätt för en själv och att fortsätta med det man tror på.
Har andra problem med någons vänlighet så ligger problemet hos den individen.

Att bli sedd, det är ett av de allra viktigaste behoven en människa har. Att ge varandra positiva ord är något som man mår bra av. Ett vänligt ord kan man leva länge på.
Människor har en förmåga att vilja leva upp till förväntningarna som man har på dem, det är något att tänka på. För tänk om förväntningarna är låga.

Att ta vara på tillfället.
Ta vara på tillfället.
Säg till den du älskar hur mycket du älskar den. Berätta hur fin den personen är.
Le, det smittar.

Ofta säger jag till mitt barnbarn, "kom ihåg att mormor älskar dig" - "Jag vet", får jag till svar då av sju åringen. Visst är det härligt.

Ha det gott,
alla goá vänner.