torsdag 19 maj 2016

Bilder från idag den nittonde maj 2016

Doftolvon


Coton De Tulear "Tuss"

Utanför verkstan

Prydnadskörsbär

Coton De Tulear "Xavi"

Coton De Tulear "Tuss"

Coton De Tulear "Xavi"

Coton De Tulear "Tuss"

Coton De Tulear "Tuss"

Röd perukbuske, Revsuga, Gulltörel

Gulltörel

Metallgroda på Gudrunskeramik fat

Päronblommor

Äppelblommor

En del av trädgården

Metallgroda på Gudrunskeramiks näckrosfat

Stor Daggkåpa

Rosenplister

Formklippta tujor

Coton De Tulear "Xavi"

Rhododendron Cunninghams white

Piprankan blommar

måndag 4 januari 2016

Tio år

I år är det tio år sedan min Pappa dog eller gick ur tiden som jag brukar säga.
Det var en jobbig tid, han var så dålig och jag bor 35 mil från honom. På mitt arbete pågick en jättestor omorganisation som tog mycket kraft. Den omorganisationen fick många människor att må så dåligt att många sökte andra jobb, någon/några berättade för media om hur illa de mådde av det som skedde, det blev skriverier i pressen och en del blev sjuka av allt som pågick. Jag pendlade till mitt jobb och varje dag avsattes minst två en en halv timme till pendling från hem till arbete. Tågresan som skall ta en timme enkel resa tog många timmar en del dagar.
Som en extra krydda på det hela så kom jag i klimakteriet, för mig innebar det att jag sov stötvis, kanske en kvart i taget p.g.a. vallningar, dvs att jag vaknade hela tiden av att jag var så varm. Immunförsvaret blev svagt, koncentrationen var inte på topp, det blev en del dubbelbokningar. mm. När min pappa blev sjuk under denna period så kunde jag inte åka till honom. Jag fick lunginflammation, vet inte om det var den gången som jag hade ögon- bihåle- öron- och lung- inflammation på samma gång. Tanken var att vi skulle åka till honom så fort jag blev bra men när jag väl var det så kom något annat emellan så vi fick skjuta upp resan i några dagar. Oturligt nog så fick jag lunginflammation en gång till.
Så kom helgen då vi skulle åka, samma dag som vi åkte flyttades pappa till ett korttidsboende. Där skulle han få vara tills de hittat en lösning på hur det skulle bli framöver. Skulle han kunna flytta hem till sitt eget igen?
Han var riktigt dålig, han hade ramlat på sjukhuset och skadat sig (om det nu var lårben eller höft) och blodcirkulationen var så dålig att en del tår hade svartnat (kallbrand) men han skulle inte klara en operation, hans allmäntillstånd var för dåligt.
Jag hade lovat att ta med saxen och skulle klippa honom när vi träffades. Tillsammans med min syster och hennes man skulle vi åka till korttidsboendet på lördagsmorgonen.
På lördagsmorgonen ringer telefonen hos min mamma och vi får reda på att pappa hade dött under natten. Så himla ledsamt, jag hann inte träffa honom eller säga hejdå. Läkaren som vi träffade sa att pappa varit mycket sjuk, så det var skönt att han slapp lida mer.
Pappa hade vantrivts på sjukhuset, han upplevde att personalen varit otrevlig. Någon i personalen som vi pratade med berättade att han på fredagen när han kommit dit så  hade han suttit i matsalen och verkat så nöjd, korttidshemmet var mycket trevligt, fin interiör och miljö och det låg väldigt naturskönt. Så det kändes bra att höra att han den sista kvällen hade känt någon form av nöjdhet.
Pappa, jag saknar dig.

På jobbet var det ett rörigt år, många chefsbyten, informella ledare, rörig organisation och i början av 2007 så gick det inte längre, jag gick in i väggen. Efter en stressig förmiddag och jag kommit tillbaka till  mitt arbetssrum så började jag gråta och kunde inte sluta, jag var slut och åkte hem.
Företagsläkaren sa "du är inte ensam" vi var många från samma enhet som mådde dåligt och hade besökt henne. Men det är en annan historia.



Related Posts with Thumbnails